Detaljplaner

Mark- & Miljörättsbyrån har omfattande kunskap om plan- och bygglagen. Våra jurister har lång erfarenhet av att hantera ärenden om detaljplaneläggning. Byråns grundare Giedre Jirvell har deltagit i utarbetandet av plan- och bygglagen, som trädde i kraft den 2 maj 2011. Hon ingick i arbetsgruppen för PBL såväl på Enheten för hållbar utveckling, Miljödepartementet, som på Plan-, bygg och bostadsenheten, Socialdepartementet, där plan- och byggfrågorna tidigare låg.

Mark- & Miljörättsbyrån har därmed omfattande expertis och samlad kompetens för att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning genom hela detaljplaneprocessen. I de flesta fall agerar vi som ombud i mark- och miljödomstolarna och Mark- och miljööverdomstolen. Erfarenheterna visar dock att det oftast lönar sig att koppla in juridisk expertis i ett tidigt skede. Detta för att förhindra en eventuell överklagandeprocess. Vi kan bistå våra klienter med att inkomma med synpunkter under detaljplanearbetet, hjälpa till med utarbetandet av en detaljplan, överklaga en detaljplan, hjälpa till med rättsliga överväganden och vägleda kring gällande rättspraxis på området.

Plan- och bygglagen

Planläggning genom detaljplan syftar till att mark och vattenområden används till de ändamål området är mest lämpat för. Lämpligheten bedöms med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Vid framtagande av en detaljplan kan kommunen välja mellan standard-, utökat- eller samordnat förfarande. Som huvudregel ska kommunen handlägga förslag till detaljplan med hjälp av s.k. standardförfarande. Valet av förfarande utgår från förutsättningarna i det enskilda ärendet, och regleras av plan- och bygglagens femte kapitel.

Krav på detaljplan

Enligt 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark- och vattenområden. Krav på reglering med detaljplan återfinns i 4 kap. 2 § PBL.

Det stadgas i huvudsak att kommunen med en detaljplan ska pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för en ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen. Detaljplan behövs även om en bebyggelse ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang. Detsamma gäller även för ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §, och byggnadsverkets användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Bestämmelsens nya lydelse träder i kraft den 1 januari 2019.

Att överklaga detaljplan

Sedan den 1 juni 2016 får kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser överklagas till mark- och miljödomstolen. Tidigare ordning var att beslut rörande detaljplaner skulle överklagas till länsstyrelsen. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för överklagande av beslut som kommunen har meddelat före den 1 juni 2016. Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 23–25 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.

Prövningen av ett överklagande

I 13 kap. 17 § PBL stadgas prövningens ram av ett överklagande. Den myndighet, i regel en mark- och miljödomstol, som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. Om myndigheten vid en prövning finner att beslutet strider mot en rättsregel, ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Beslutet ska inte upphävas om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet.

Rätten att överklaga

Bestämmelser om vem som får överklaga ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser återfinns i förvaltningslagen (2017:900). Hänvisningen till förvaltningslagen återfinns numera i 8 kap. 13 § PBL. Någon motsvarande hänvisning fanns inte i den äldre plan- och bygglagen (1986:10). I 42 § förvaltningslagen anges att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Bestämmelsen innehåller därmed en allmän regel om vem som har rätt att överklaga en myndighets beslut. Den klargör att klaganden måste ha ett visst intresse i saken för att överklagandet ska tas upp till prövning av en högre instans. Det brukar allmänt sett  krävas att beslutet antingen påverkar personens rättsliga ställning eller rör ett intresse som på något sätt erkänts av rättsordningen.

Enbart det förhållandet att någon har underrättats ger inte denne rätt att överklaga ett meddelat beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser. För detaljplaner och områdesbestämmelser gäller vidare att ett beslut får överklagas endast av den som före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Denna inskränkning gäller inte om beslutet har gått emot sakägaren genom att förslaget ändrats efter granskningstiden, eller överklagandet grundas på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning.

Jorunn Göransson

Jurist

jorunn.goransson@mmbyran.se
031-385 98 00
076-089 89 96

Max Franzén

Jurist

max.franzen@mmbyran.se
031-385 98 00
076-089 03 31

GIEDRE JIRVELL

Jurist

giedre.jirvell@mmbyran.se
031-385 98 00
076-089 88 00

Varmt välkommen att kontakta oss!

Kontakt